BIWE deltar i den vetenskapliga konferensen för strategisk forskning
Ett sunt, rättvist och hållbart samhälle som inkluderar alla är ett av FN:s viktigaste mål för hållbar utveckling. Europeiska unionen och dess medlemsstater har förbundit sig till detta mål genom EU:s gröna giv.
Kan vi i Finland upprätthålla och forma om välfärdssamhället som garanterar alla ett bra liv? Konferensen för strategisk forskning 12–13 oktober 2022 söker forskningsbaserade lösningar på de utmaningar som strävan efter ett sunt, rättvist och hållbart samhälle för med sig.
På konferensen delar forskarna sina tankar, åsikter och erfarenheter i anknytning till ett rättvist och hållbart samhälle och den bästa praxisen.
BIWEs projektdirektör Aki Sinkkonen och forskare Marja Roslund är med och söker lösningar och håller sina anföranden på torsdag.
Aki Sinkkonens tema är ökat välbefinnande för människor och naturen genom att tillföra grönska i stadsmiljöer. Enligt dagens kunskap stärker en daglig exponering för mikrobiell mångfald kroppens naturliga immunförsvar. Grönområdenas biodiversitet berikar mikrofloran i omgivningen, vilken utgör grunden för hälsosamma ekosystem.
Marja Roslund talar i sin tur om hur människans verksamhet och livsmiljö påverkar mikrofloran som är förknippad med hälsa och huruvida effekterna fördelas ojämnt. Socialpolitik, människans verksamhet och minskad biodiversitet inverkar på hur olika sociala grupper exponeras för nyttiga och/eller skadliga mikrober. Resultaten och den samhälleliga betydelsen behandlas med tanke på föroreningar, biodiversitet, människans hälsa och en likvärdig stadsplanering.
Nedan finns sammanfattningar av dessa ämnen på engelska.
Rewilding urban space for wellbeing of humans and nature
Presenter: Aki Sinkkonen
Co-authors: Damiano Cerrone, Heikki Hyöty, Laura Kummola, Anna Luukkonen, Olli-Heikki Laitinen, Noora Nurminen, Juho Rajaniemi & Marja I. Roslund
Comparative studies have revealed associations between environmental and human health. Typically, while urban dwellers and diseased participants suffer from dysbiosis and immune system disorders, healthy controls and rural populations do not show signs of dysbiosis. Despite decades of research, human interventions were missing.
We have organized randomized intervention trials in which microbial biodiversity was intentionally added to urban living environment. The first generation of trials consisted of open and double-blinded short-term intervention trials both outdoors and indoors. In five trials, we tested the effects of biodiverse versus microbially poor soil and rewilding of daycare yards. We measured shifts in environmental and human microbiota and various markers of immune response. The second generation of intervention trials consists of several years long trials that target for wellbeing of both humans and urban ecosystems.
In the short-term trials, extra biodiversity resulted in shifts in commensal microbiota in 2-4 weeks. The shifts were connected to immunomodulation in every experiment, no matter how biodiversity was added. In the first one of the long-term trials, over 100 children have finished the double-blinded and placebo-controlled intervention period and are now followed up. This allows the presentation of the first interim results.
Based on the data available, daily exposure to microbial biodiversity changes immunomodulation. From the biodiversity perspective, rewilding urban space enriches environmental microbiome, which is the basis of healthy ecosystems.
How does human activities and living environment affect the health-associated microbiome and are the impacts unequally distributed?
Presenter: Marja Roslund
Co-authors: Anirudra Parajuli, Riikka Puhakka, Anna-Lea Rantalainen, Heli K. Vari, Mira Grönroos, Olli H. Laitinen, Noora Nurminen, Juho Rajaniemi, Heikki Hyöty & Aki Sinkkonen
Social policy, human activities, and biodiversity loss limit how microbial communities assemble and interact with people. These factors determine how different social groups are exposed to beneficial and/or harmful microbes, meaning microbial exposure has an important socioecological justice context.
We hypothesized that urbanization and biodiversity loss are associated with shifts in microbial communities transferred indoors, and that the differences are evident in bacterial taxa and richness that have previously been associated with dysbiosis and non-communicable diseases. We also hypothesized that pollutants in ambient air and surface soil are associated with the health-associated bacteria in the living environment and on human skin. Finally, we assumed that pollutant levels are associated with endocrine disruption potential of vulnerable social groups.
The results support our assumptions. Urbanization reduces the exposure to diverse health-associated microbiota. Pollution levels that are considered safe may alter both environmental and human commensal bacterial communities and interfere with endocrine signaling by commensal microbiota. Interestingly, air purification by broad-leaved and mixed forests may alleviate the endocrine disruption potential of pollutants. The results and social importance will be discussed in the contexts of pollution, biodiversity, human health, and urban planning.
